Idag är Liam bortskänkes till den som kan tänkas ta hand om en riktig gnällspik. Dagen började så bra med uppstigning 07.30. Då hjälptes vi åt att sortera två stora ikeapåsar med tvätt, jag och liam. Därefter så hjälpte han mig att dammsuga och damma hela huset. Sen framåt 9.30 när m behagade kliva upp då var den medgörlige liam som bortblåst. Gnäll gnäll gnäll. Allt är fel. Trodde inte att någon människa, inte ens en tvååring orkade gnälla så mycket och konstant en hel dag. Sen några veckor tillbaka så är det bara pappa som gäller. Jag får inte röra honom, hjälpa honom, lägga honom på kvällen eller någon annat. Måste säga att det är lite skönt ibland då jag hinner med en hel dela annat, men jobbigt då m oftast håller på med något som liam inte kan vara med på. Då kan jag inget annat göra än att lyssna på detta gnäll, tills han själv ger upp....vilket kan ta tid! Hörs det att jag är allmänt less eller =)
Just nu skulle jag helst av allt vilja resa bort en vecka helt ensam och bara få ha tyst och stilla omkring mig.... Gärna till en fin och solig strand med ca 30 grader i luften och 28 i vattnet =)
söndag 24 januari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Gud vad jag känner till detta. =)
Killarna har i perioder också varit besatta av D och då speciellt när han hamrat el målat något.Och allt man får är missnöje och gnäll.
Dags för ett träningskort kanske. Vet någon som tipsade mig om detta för drygt ett år sedan. ;-)
KRAM
Jag följer gärna med till den där stranden! Har det visserligen inte så gnälligt, men är nog så trött ändå....
Det är väl en övergående fas som allt annat. Hoppas iaf att Max oroliga sömn är det... Han drömmer så otroligt mycket hela tiden, man ser hur han ligger och rycker som en hund gör. Känns som att han vaknar oftare och oftare varje natt...
Hoppas hostan börjar ge med sig!
Massa kramar!
Jag hoppas du fick sova till slut! Vi har ju inte haft någr problem med nattning med nya sängen. Satt och sjöng medan han drack vällingen i sängen sen sa jag god natt och vad jag skulle gå och göra och ses imorn. Så somnade han själv inom en kvart. Men det år inte alls längre. Så fort vi går ut kommer han springandes och vill att nån av oss ska komma och sjunga. Tar så gott som alltid minst 30 minuter, oftast närmare en timme innan han somnar... Och sen vaknar han ju flera gånger per natt. Just nu när han sover så oroligt så har jag så svårt att "dissa" honom, käns som att han är i en period där han helt enkelt behöver mer närhet och trygghet. Men så fort han sover lugnare igen så ska vi med bli lite hårdare vid själva nattningen. Vem vet, det kanske blir bättre av sig självt så fort han börjar sova lugnare igen!
Det känns ju lite extra tufft när man har varit så bortskämd med bra sömn, och speciellt nu när jag ändå sover ganska dåligt...
Är lite yr och illamående idag me men inte alls lika mycket som igår. Ska inte ta ut nåt i förväg men det känns lite drygt om det ska sitta i tills bebisen kommer ut. Troligtvis är det ju bebis som ligger och trycker på något inne i mig.
Nej nu ska jag snart åka och köpa en ståbräda =)
Massa kramar!
Skicka en kommentar